Tror ni att en människa kan födas ond? Det tror inte jag. Ett barns hjärna måste ju vara nästintill fritt från vad som är rätt och fel, och för att vara ond, enligt mig, så vet man vad som är fel och gör det ändå.

Jag tror fast och bestämt att man formar sig efter omgivningen. Hur mycket och lätt man påverkas ligger nog också som ett reslutat av det gångna.

Men vet vi vad det är som får oss att känna och bete oss på ett sätt? Jag tror nog det, men för det mesta så har människor för brottom för att stanna upp och försöka förstå sig på sig själv.
Jag har, av olika anledningar, börjat förstå mig på mig själv allt mer, men det handlar nog mycket om att jag faktiskt vill.

Som ni kanske förstår är mitt mål att i så stor del av mitt liv som möjligt vara lycklig. Faktum är att jag tror att man med hjälp av att förstå sig själv kan man bli lyckligare.
Man kan förstå sig på varför man känner på ett visst sätt i en viss situation och på så sätt kanske fatta ett beslut om att känslan är "onödig"
Vet man inte varför man känner på ett visst sätt är det lättare att bita sig fast vid känslan istället för att se omkring den. Man hakar kanske upp sig på saker för att det är en gammal vana, och kanske inte för att det verkligen irriterar en.

Bara massa funderingar helt enkelt. Men tror faktiskt att man kan bli lyckligare av att känna sig själv, innan och utan.